2020 > 02

Jag drog täcket över mig i sängen på nyrenoverade Hotel Savery i Des Moines och summerade dagen.

Jag hade besökt Radio WHO där Ronnie "Dutch" Reagan inlett sin karriär som sportreferent, jag hade stannat till och köpt en t-shirt med texten Anderson for President, som stöd till, eller mest kuriosa, den numera bortglömde svenskättlingen John Anderson som förgäves försökte nå maktens yttersta viste, klämd mellan kapitalet, Carter och Reagan.
Slutligen hade jag fikat hos farfars kusin Evelyn som tillsammans med sin väninna var i färd med att bila ned till vinterboendet i Sun City, Arizona. Av Evelyn fick jag små fotografier på Abbekåsafiskaren Lars Persson och hans hustru Kjersti. Det var farfars farfar och farfars farmor. Farfar Fridolv hade aldrig sett sin farfar på bild, visade det sig senare.

Jag släckte lampan, puffade till kudden och tände lampan igen. Vad var det där för en röd prick i taket? Sedan jag fumlat på mig glasögonen såg jag att det var någon sorts brandlarm. Gott så, tänkte jag, släckte och slocknade.
Mitt i natten vaknade jag av sirener. Eftersom de tystnade då de var som allra starkast, sträckte jag mig från sängen bort till fönstret, drog undan gardinen och noterade att en liten brandsoldat drog en stor, tung slang - rakt in i entrén till mitt hotell.

Eftersom det inte hördes andra ljud så tänkte jag bara att när jag nu ändå var vaken kunde jag ju gå ned på gatan och ta lite dramatiska bilder. Klädde mig utan brådska, tog min kamera, pass och pengar och öppnade dörren till hotellkorridoren på sjätte våningen.
DÅ LJÖD LARMET - samtidigt som röken vällde in i rummet. Det var allvar. Det brann ta mig fan i hotellet. Jag hade fem-sex meter till nödutgången, slet upp dörren och kom ut på brandtrappan. Det var olycksbådande tyst och lugnt överallt. Brandtrappan låg i en gränd mellan höga tegelhus. Strax vaknade resten av hotellet och kom tjoande ut på brandtrappan. Vi tog oss ned, omgrupperade i ett närliggande hotell och fick sedan taxi till Howard Johnson's Motor Lodge för att sova ut. Dagen efter kunde jag hämta mina grejor.

80-åriga kusin Evelyn drog till Arizona och jag steg på Greyhounden mot Springfield, Illinois. En tid senare städade Carter ur jordnötsskalen i ovala rummet och skådespelaren Reagan kuggade världen högerut.
Läs hela inlägget »
Etiketter: usa

Om ingenting annat anges är det mina egna bilder i bloggen.
(c) Per Erik Tell
Respektera upphovsrätten och kontakta mig om du vill du återpublicera någon bild.

p.e.i.tell@gmail.com
ankarplats: Abbekås

Kosmopolitism, världsmedborgarskap, världsmedborgaranda, är åsikten att hela mänskligheten bör betraktas som ett samfund av lika berättigade medborgare, utan hänsyn till skiljaktigheter i ras, nationalitet, religion eller klubbtröjans färg.

             Sök i bloggen

          Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Britta Stenberg » Den flygande holländaren:  ”Hej du! Kom in på din hemsida av en slump, skulle bara kolla en grej. Blev kvar..”

  • Thomas Nydahl » Den flygande holländaren:  ”Fint reportage i Bladet idag. Har just läst. På din Molly ser du verkligen glad ..”

  • Veronica RA » Svälja handlingar:  ”Hamburg på våren är. Have fun! ”

  • Thomas Nydahl » Thanks Mr Bobb:  ”Det kan inte vara en dussinjournalist som skrivit detta: "Ett hus mitt emot Pres..”

  • per rehnberg » Att ligga för Pampus:  ”Fint skrivet som vanligt. Hoppas du har det bra! Hankar mig fram sjölo,/ Per”

Arkiv

Länkar till vänner o bekanta

Etiketter

Flag Counter

Köp mina böcker hos Bokus
eller Bokbörsen

Per Erik Tell
+46-736481648
p.e.i.tell@gmail.com