Sabotaget vid Rjukan

Tungvattenfabriken i Vemork, Rjukan.

Under andra världskriget tog sig en grupp attentatsmän in på tungvattenanläggningen i Rjukan i Telemark, apterade sina dynamitgubbar, höll för öronen och satte av på skidor mot Sverige med andan i halsen.

Förutom att de på 18 dagar i full uniform, för att inte kunna gripas för spionage och omedelbart bli skjutna, skidade 50 mil till svenska gränsen så satte de den första käppen i hjulen för Hitlers försök att skaffa kärnvapen.

Deras insats kan ha räddat världen.

Tungvattenfabriken ligger i en smal dalgång alldeles söder om Hardangervidda. Den heter Vestfjorddalen. Granskogarna klättrar längs de branta sluttningarna. Flera vattenfall kastar sig ut från höjderna. En blygsam vattenfåra letar sig just nu fram mellan skarpa klippblock och stenar i det som stundtals kan bli en rytande farlig fors.

Det närmast uttorkat i mitten av september. Så torrt att det inte ens finns vatten till toaletterna på Norsk Industrimuseum som nu rymmer in sig i de gigantiska kraftverkshallarna. Därför har de slopat entréavgiften.

Turbinhallarna är stora. De svartlackade maskinerna imponerar, liksom klinkersgolvet med sina mosaikinläggningar. Utställningen om arbetarnas villkor och vardag är säkert intressant. Men det är historien om Hjältarna från Telemark, motståndsmännen som gjorde skillnad, som lever i Rjukan och ger platsen en förtrollad atmosfär.

När bomberna detonerade var det andra försöket. Det första hade misslyckats då brittiska flygare skulle landsätta soldater som kraschade under inflygningen på Vestlandet. Sabotagevägen valdes för astt spara civila liv, men när tyskarna byggde upp fabriken skickade US Air Force in 140 flygande fästningar som bombade vad de kunde. Mer än tjugo oskyldiga norrmän ommkom. Till slut valde Hitler att flytta verksamheten. Fartyget som skulle skeppa ut det lager av tungvatten som trots allt undkommit sprängdes i luften och ytterligare fjorton oskyldiga liv offrades. Men Hitlers atombombsplaner försenades tillräckligt för att aldrig mer iscensättas.

Det finns rester av delarna av fabriken som sprängdes. Härvor av armeringsjärn och oidentifierbara betongklumpar ligger nedanför den byggnad som rymmer museet. Det ska nu byggas ett nytt museum alldeles på platsen där sabotaget utfördes.

På väg dit ser vi skyltar som pekar ut ”sabotörtstien” en vandringsled som följer vägen som hjältarna använde för att lämna platsen.

Vägen från Stavanger till Rjukan går delvis över Hardangervidda, ibland över trädgränsen, ibland långa raksträckor och ibland serpentinvägar. Variation och enformighet. Ibland bommar som fälls för att stänga vägen när vädret slår om. Snöpinnar i vägkanten som är dubbelt så långa som de här hemma. Till synes obefolkat, men överallt norska hytter dit stadsborna flyr vardagen under helger, vinter- och sommarsemestrar och högtider.

En tuff resa för Sigge Lillcittra som nu vilar ut hemma i Ystad efter 300 mil norska vägar. En annan sorts hjälte från Telemark.

Hyttetätt på vidda. (Bild: J. Snijders)
Etiketter: norge

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • solweig johansson » Ida Bäckmann - resande reporter:  ”Jag är ordförande i ett nytt sällskap Ida Bäckmannsällskapet i Åmål. Vi söker ma..”

  • Britta Stenberg » Den flygande holländaren:  ”Hej du! Kom in på din hemsida av en slump, skulle bara kolla en grej. Blev kvar..”

  • Thomas Nydahl » Den flygande holländaren:  ”Fint reportage i Bladet idag. Har just läst. På din Molly ser du verkligen glad ..”

  • Veronica RA » Svälja handlingar:  ”Hamburg på våren är. Have fun! ”

  • Thomas Nydahl » Thanks Mr Bobb:  ”Det kan inte vara en dussinjournalist som skrivit detta: "Ett hus mitt emot Pres..”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln