President för en dag

Flygfältet i Lethem som ockuperades några timmar 1969 då Essequibo Free State blommade upp och försvann.

Boken Atlas of extinct countries av Gideon Defoe köpte jag i Haag. Det handlar om 48 länder som dök upp och försvann under en kortare period. I något fall väldigt kort, i annat fall, som DDR och Jugoslavien, lite längre. De flesta har man inte hört talas om.
Jag saknar Republiken Rupununi, eller Essequibo Free State som den hette, i södra Guyana i boken.

Air Services Limited satte ned den enmotoriga Cessnan på grusplanen utanför Hotel Lethem i Rupununi. På mindre än två timmar hade den tagit mig från Georgetown med ett kortare stopp i guldgrävarbyn Mahdia för att släppa av en trio europeiska valobservatörer mitt i djungeln.

Lethem var huvudstad i Republiken Rupununi, som utropades på morgonen den 2 januari 1969 och som upphörde senare samma kväll. Egentligen kallades den nya nationen under sin korta levnad Essequibo Free State och inte alls Republiken Rupununi.

Dess första kortvariga och enda president var Valerie Hart, en flygvärdinna, politiker och medlem i Guyana's Amerindian Party, och utropandet av en fri stat följdes av ockupation av polishus, flygplats och lite till. När Guyanas militär fått order om att ingripa flydde upprorsmakarna och det nya statsöverhuvudet till Venezuela där de försökte intressera grannlandet för att ingripa. Av detta blev intet och den etniska grupp som Valerie Hart tillhörde, wapishana, mer eller mindre fördrevs eller dödades av Guyanas militär i samband med det som brukar kallas återställandet av lugnet.

Valerie Hart lär ha flyttat till Texas med sin make, konstflygaren Harry Hart. Jag hittar inga spår av dem.

Patsy kör mig till Rockview Lodge i sin alldeles för usla bil. Det går i 60 och tar fyra timmar över den obebodda savannen i Guyanas inre. En jibarustork flyger upp vid ett tillfälle. Dammolnet efter bussen från Georgetown sveper in oss i vårt möte, det halvmeter höga gräset är ljusbrunt och floderna uttorkade i februari 2020.

Boken av Gideon Defoe är, tro det eller ej, för raljant skriven för att jag ska få ut något vettigt av den. Stundtals rolig men anekdoterna faller som ett tropiskt regn.

 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Veronica RA » Svälja handlingar:  ”Hamburg på våren är. Have fun! ”

  • Thomas Nydahl » Thanks Mr Bobb:  ”Det kan inte vara en dussinjournalist som skrivit detta: "Ett hus mitt emot Pres..”

  • per rehnberg » Att ligga för Pampus:  ”Fint skrivet som vanligt. Hoppas du har det bra! Hankar mig fram sjölo,/ Per”

  • tell » Rijksmuseum och slavarna:  ”Jo, så är det Pelle. Vi sitter alla i samma båt och skjuter på pianospelaren, el..”

  • Pelle » Rijksmuseum och slavarna:  ”Ja, Holländarna har mycket att dölja, men wtf, hela europa + Amerika höll ju på...”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln