Dags att fimpa Stuyvesant

Holländska Västindiska kompaniets hus i Amsterdam.

I ett större perspektiv så riskerar de svenska krögare som gnäller över att spriten inte får serveras efter klockan 20 att betraktas som löjliga. Inte minst här i Nederländerna där krogarna inte är öppna mer än för take-away. Det finns inte ett kafé att sitta ned på, en krog att äta något lagat i lugn och ro på.

Lockdownen i Nederländerna som utsträckts till den 2 mars betyder också att utställningen om slaveriet i de nederländska kolonierna på Rijksmuseum inte öppnar den 12 februari vilket jag sett fram emot. Det lär dröja ytterligare några veckor.

Det får bli fortsatta egna utfärder med Molly (ja, cykeln heter Hjulia, men kallas för Molly) och i går tog vi oss ned till de gamla kvarteren, strax innanför hamnen. Där ligger det Holländska Västindiska Kompaniets första byggnad. Som i och för sig brunnit ned och återuppbyggts under senare tid, men i alla fall.
Det Västindiska kompaniet (WIC) var ett av de riktigt stora slavbolagen under 16- och 1700-talet.
Det var de som satte upp handelsstationer i Guineabuktens inre, köpte slavar av de lokala kungarna och fraktade dem till tobaksplantager i Nordamerika, socker- och kaffeodlingar i Sydamerika eller Karibien.

Det fanns inte vid kompaniets hus någon staty, eller minnesmärke, över någon av alla dess miljoner slavar som utnyttjades av kompaniets herrar under århundranden, som med sin svett, sin piskade rygg och sitt omänskliga arbete faktiskt var de som byggde det holländska välståndet under de här åren.
Istället har ett holländskt tobaksföretag sponsrat en bronsstaty av Peter Stuyvesant, som stoltserar på gården innanför den rena fasaden. Huset är idag festvåning med lock-down-take-away och på baksidan ligger ett dagis.

Stuyvesant är kanske mest känd för att varit den som bytte det värdelösa Manhattan mot Surinam. Eller hur det var...

I en artikel i den nederländska tidskriften Het Parool från i fjol somras konstateras att Stuyvesant stod stolt kvar på sin sockel när statyvältargängen i fjol dragit över världen i Black Lives Matter-rörelsens kölvatten.

Stuyvesant är omstridd på grund av sina handlingar på 1600-talet då han från Nya Amsterdam (alltså nu New York) styrde slavhandeln via Curacao i Karibien. Han ägde själv ett dussintal slavar och var känd som en rå sälle, och uttalad antisemit. Judiska lobbyister har under lång tid försökt radera Styuyvesants namn ur historien. Sådant tar tid. Inte förrän 2017 byttes namnet på Peter Stuyvesant College på Curacao till Kólegio Prófesor Dóktor Alejandro Jandie Paula.

Det känns som om det är dags att fimpa Stuyvesant för gott. Det lär också ha varit han som snodde Nya Sverige i Delaware från svenskarna 1655 när Karl X Gustav trodde att han skulle kunna näpsa polackerna och vände ryggen till sin rätt styvmoderligt behandlade koloni i Nordamerika.

Bonusvetande: Wall Street heter så därför att det byggdes en mur tvärs över Manhattan för att de vita kolonisterna skulle få vara ifred för ursprungsbefolkningen. (Känns det igen?). Vid den här muren skedde slavauktioner och slavhandel under 16- och 1700-talets New York. Kapitalet kan inte ha en tydligare historia.
 

Peter Stuyvesant, rak i ryggen.

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Lena Malmquist » På väg igen:  ”Hej Per! Kul att läsa din blogg! Framförallt var det viktigt och intressant att ..”

  • solweig johansson » Ida Bäckmann - resande reporter:  ”Jag är ordförande i ett nytt sällskap Ida Bäckmannsällskapet i Åmål. Vi söker ma..”

  • Britta Stenberg » Den flygande holländaren:  ”Hej du! Kom in på din hemsida av en slump, skulle bara kolla en grej. Blev kvar..”

  • Thomas Nydahl » Den flygande holländaren:  ”Fint reportage i Bladet idag. Har just läst. På din Molly ser du verkligen glad ..”

  • Veronica RA » Svälja handlingar:  ”Hamburg på våren är. Have fun! ”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln