En färing från Kristianstad

Torbjörn Nyström hemma i Thórshavn.
Torbjörn Nyström hemma i Thórshavn.

Jag reste till Färöarna i maj 2018. Träffade många trevliga färingar, och svenskar. En av dem, Torbjörn, var Kristianstadskille. Reportaget publicerat i Kristianstads Journalen.

Det finns ingen riktig ordbok på svenska och färöiska. Än. Men det ska bli. Och en av de som håller i trådarna för den nya ordboken är Torbjörn Nyström. Färing sedan 1990-talet, men född och uppvuxen på Söder i Kristianstad.

- Det finns så mycket ny färöisk litteratur som inte blir översatt och når svenska läsare, säger han.

Det är i Samfundet Sverige-Färöarnas regi som han arbetar med att få ihop pengar så att ordboken kan realiseras. Orden finns redan, säger han.
Torbjörn Nyström var bekant med översättaren Inge Knutsson från Knislinge som är den som främst gjort en del översättningar från färöiska, även om han var mest känd för sina översättningar av isländsk litteratur. Inge Knutsson avled för fyra år sedan.

- Sedan dess finns det ingen i Sverige som har den språkliga förmågan som han hade. Jag hoppas att en ordbok kan bli inkörsporten till att färöisk litteratur introduceras i Sverige, säger Torbjörn.

Han nämner nutida färöiska författare som Jóanes Nielsen, Jörgen-Frantz Jacobsen och Carl Jóhan Jensen, som han skulle vilja se översatta till svenska.

Torbjörn Nyström är affärsman. Han jobbar med marknadsföring och PR. Hur hamnade han på Färöarna?

- Kärleksinvandrare, säger han, och ler.

Han träffade Beinta i Köpenhamn och när hon for hem till Färöarna växte telefonräkningarna. Det var fax och telefonsamtal, och till slut kostade det så mycket att han i början av 1990-talet flyttade till Beinta i Tórshavn, som är Färöarnas huvudstad.

- Jag tänkte prova på livet på Färöarna i sex månader. Jag är fortfarande kvar, säger han.

- Färöarna är ett oerhört välkomnande samhälle, tillägger han.

Hans livskamrat Beinta har en hög tjänst inom den färöiska politiska administrationen.
När man pratar med Torbjörn så söker han ibland efter de svenska orden. Färöiska är naturligt för honom idag. Ändå är han ofta tillbaka i Sverige.

- Ja, jag är nog i Sverige varannan månad ungefär. Jag har mina barn i Danmark och systrar och annan släkt i Sverige.

Färöarna har förändrats mycket sedan Torbjörn flyttade dit. Då, 1994, hade öarna fortfarande TV-fria dagar. I dag ser det annorlunda ut och framförallt är det infrastrukturen som har byggts ut. Kommunikationer, både vad gäller IT och möjligheterna att röra sig på och mellan öarna. Mobilnätet har praktiskt taget total täckning på de 18 öarna som utgör Färöarna och internet är utbyggt.

Minst lika viktigt är de tunnlar som grävts på öar, genom berg, och mellan öar, djupt under vattnet. Invånare på tidigare isolerade öar har fått helt andra möjligheter att resa. Fortfarande byggs nya tunnlar och närmast på tur står en tunnel under havet mellan Runavik på Eyrsturoy och Tórshavn som ligger på största ön Streymoy. Den kommer att betyda mycket för att korta restiden mellan huvudstaden och öarnas näst största stad, Kláksvik, som ligger på ön Bordoy i norr.

Färöarna finansierar själva sina utbyggnader av tunnelsystemen. Man lånar upp pengar och sedan avgiftsbelägger man dem. De första tunnlarna är redan betalda.

Den förbättrade infrastrukturen betytt att många ungdomar som åkt till Danmark, Norge eller Sverige för att studera och utbilda sig, vänder hemåt efter skolan. Så var det inte förr. Det märks också ute i samhället. När jag ska betala för bensinen på en mack pratar den unga tjejen i kassan perfekt svenska. Då jag berömmer henne svarar hon:

- Jag har bott fem år utanför Bromölla, i Näsum.

Torbjörn som har koll på svenskarna och är aktiv i styrelsen i Samfundet Sverige-Färöarna säger att det bor 48 svenskar just nu på öarna, som har en total befolkning på drygt 50 000 personer. Omkring 20 000 av dem bor i huvudstaden Tórshavn.

Trots att de isolerade öarna ute i Nordatlanten känns exotiska är det lätt att resa på Färöarna som svensk. Alla förstår svenska och de flesta kan utan problem själva prata en skandinaviska som är lätt att förstå.

Förutom färöiska är dessutom danska officiellt språk, men det är inte lika populärt prata danska idag. Färöarna är en självstyrande del av Danmark, men utanför EU. Parlamentet heter lagtinget.

- För hundra år sedan var det en klassmarkör att prata danska, berättar Georg Petersen, som är journalist på radio- och TV-bolaget Kringvarp Föroya.

- Idag finns det en annan känsla för hembygden, säger han.

Turismen på Färöarna är ännu i sin linda. Turistansvariga på öarna håller på att ta fram en plan för hur turismen ska kunna öka på en hållbart sätt. Den allmänna uppfattningen är att det inte får bli som på Island där turismen skenat. Turisterna som reser till Färöarna är mest naturälskare som vill ut på vandring i det storslagna, men känsliga, landskapet. Kanske ta en tur till någon av fågelöarna och se lunnefågeln, som numera är fridlyst på öarna.

- De färingar som vill äta lunnefågel importerar den idag från Island, säger Torbjörn Nyström.

Han berättar också om den drive som turistmyndigheterna gjorde för en tid sedan då de bjöd in hundra turister att komma till Färöarna, arbeta gratis under några dagar med att märka ut vandringsleder, för att sen få en festmiddag innan de flögs hem igen.

- Det var god marknadsföring, säger han och ler.

Läs mer om ordboken:
svenskfaroiskordbok.se

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Per » Gränslöst:  ”Hej du, Jaha, då var du i Amsterdam. Hoppas allt är väl och hälsa Jullan. Ps Lot..”

  • Veronica RA » Sigge - the eurotrotter:  ”Härligt! Ta väl hand om Sigge och lycka till därborta Tell!”

  • Sven Rosborn » Vart tog Blåtand vägen?:  ”Boken ligger i skrivande stund (2021-01-17) layoutad och färdig för tryckning i ..”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln