Ren släktforskning

Du kanske skrattar åt den grovhuggna stereotypen av neandertalmänniskan, men då ska du veta att mellan en och fyra procent av dig själv är just gener från neandertalarna.

På sätt och vis är det alltså ren släktforskning att resa till Neandertalmuseet en bit utanför Düsseldorf i Tyskland. Intressant inte minst sedan Svamte Pääbo konstaterat att individer med neandertalsgener tydligen får en tuffare kamp mot covid-19.

Alldeles utanför den lilla byn Mettmann, i de gröna dalarna mellan Düsseldorf och Wuppertal i Nordrhein-Westfalen, kan man se utställningen och följa människans utveckling eller stanna till en meditativ stund på platsen där den första neandertalaren identifierades. Den som gav Darwin en rejäl skjuts med sin evolutionsteori och i grunden förändrade synen på oss själva..

Det var 1856. Några arbetare i kalkstensbrottet i dalen vid floden Düssel stötte i Feldhofergrottan alldeles intill på skelettdelar. Mannen som drev brottet kände en lärare som var intresserad av naturvetenskap, så han skickade över benen till denne, Johan Carl Fuhlrott.

Neanderthal, eller Neanderdalen, var en gång en idyllisk och lummigt grön, ganska smal, ravin med grottor, håligheter och vattenfall som gröpte sin väg i kalkstensberget.

I dag är kalkstensbrottet och grottorna borta. Brytningen av kalksten stannade inte av för att skelettet hittats. Platsen skövlades. Ravinen blev en bred dal. Efter nya utgrävningar 1997 och 2000 förvandlades området till en park.

Några rödvita pinnar markerar platsen där fyndet gjordes och det är svårt att föreställa sig hur annorlunda det har sett ut.

Museet öppnade 1996 och ligger 400 meter från den ursprungliga fyndplatsen. Museiutställningen berättar inte bara om utgrävningen i kalkbrottet utan ger oss en överblick över mänsklighetens historia, där det numera pratas om inte en eller två människoarter, utan om en hel rad olika arter som utvecklats över jordklotet, oberoende av varandra.

Självklart är det ändå ett fokus på just denne neandertalare på museet.

När Johan Carl Fuhlrott fick hand om skelettdelarna som hittades i Neanderdalen insåg han omedelbart att det var något alldeles speciellt han hade i sin hand. Detta var tre år innan Darwin gav ut sin revolutionerande teori om arternas uppkomst.

Fuhlrott konstaterade att det var ett fynd av en människa som levde så långt tillbaka som under istiden, men fick inte något erkännande för sin upptäckt under sin levnad. Han dog 1877 då teorin om en annan människoart än vår egen Homo Sapiens i högsta grad fortfarande var omdiskuterad.

Neanderdalen namngavs i början av 1800-talet efter den tyske predikanten och psalmförfattaren Joachim Neander, som inspirerades till sina högtravande psalmer under långa promenader i dalen under 1600-talet. Efternamnet Neander betyder ny man, liksom Neuman som hans släkt tidigare hette. Att hitta en ny människoart, Homo Neanderthalensis, i en dal med det namnet är mest en tankeväckande tillfällighet.

Neandertalmänniskan skilde sig från oss moderna människor genom en grövre benstomme, en skalle med valkar över ögonen och ett käkparti med utskjutande haka. Hjärnan var till och med något större än den vi har.

Det är också tydligt att neandertalaren var en betydligt starkare människa med mer muskler än vi har idag.

Besökaren möter en rad skickligt utförda figurer. Det är de holländska tvillingbröderna Alfons och Adrie Kennis som är deras föräldrar. De är både konstnärer och konservatorer och har ben för ben byggt upp de olika stenåldersfigurerna för att få dem så porträttlika som möjligt.

Själva museibyggnaden är planerad så att man cirklar sig uppåt med en central trappa i mitten av byggnaden. Vid ett räcke står en typ i grå kostym med skjortan uppknäppt i halsen, och spanar över trappan, ledigt lutande sig mot räcket.

Det är herr 4 procent. När man först ser honom blir man osäker på om det är en verklig person. De holländska bröderna har gjort honom så här för att visa att fyra procent av våra gener är direkta arv från neandertalarna.

Svenske forskaren Svante Pääbo på Max Planckinstitutet i Leipzig var den förste att fastställa DNA för neandertalarna och kunde konstatera att vi homo sapiens faktiskt är släkt med dem. Ett släktskap som bland annat inneburit att vi fått bättre motståndskraft mot vissa sjukdomar. I fallet med covid-19 verkar det alltså vara tvärtom.

Herr 4 procent är ett mycket populärt mål för selfiefotograferna.

För 30 000 år sedan dog neandertalarna ut, efter att ha funnits utbredda över Sydeuropa och västra Asien. Neandertalarna blev sannolikt de första bekräftade offren för klimatförändringar i samband med omväxlande smällkalla istider i Nordeuropa och ökenutbredning kring Medelhavet.

I montrar och på planscher berättas vidare om vardagslivet för urtidsmänniskorna, om jakten och samlandet och tillverkningen av de första vapnen och verktygen. Man kan själv prova på att borra hål i en bräda på äkta stenåldersvis.

Förutom den permanenta utställningen har museet plats för olika vandringsutställningar. Under sommaren 2019 kan man lära sig mer om dinosaurierna här.

Neandertalmuseet har ungefär 170 000 årliga besökare, en kaféavdelning och en stor souvenirshop där du kan köpa allt från en flaska Neandertalöl till ett gosedjur eller böcker om människans utveckling.

Det är en informativ och välgjord utställning i en behaglig, luftig och tillgänglig miljö. Det enda minus som finns är bristen på p-platser i direkt anslutning till museet. En ny parkeringsplats, och en lekplats för barn, håller på att byggas på andra sidan floden Düssel och en bro ska binda samman dem med museet. Det hela ska stå klart i juni 2020.
 

Etiketter: tyskland

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln