Butch Cassidy, Sundance Kid och andra tjuvar

Chubut, Patagonia, Argentina Chubut, Patagonia, Argentina

Jag såg Butch Cassidy och Sundance Kid på nyårskvällen - igen!
Första gången jag såg den var på Röda Kvarn i Helsingborg 1970.
Historien fortsätter att fascinera och när jag googlar Cassidy upptäcker jag att Wikipedia har satt den 7 november 1908 som dödsdatum för Butch, eller Robert Leroy Parker, som han hette. Min födelsedag! (Ja, inte 1908 såklart, men ändå). En gemensam spot - en synkronicitet, skulle Jung ha sagt.
Filmen om de båda rånarna, och Kid's partner Etta Place, är en berättelse som konstruerats av manusförfattaren William Goldman och regissören George Roy Hill. Jag saknar Sundance och Cassidys tid i Patagonien! När de hade rånat First National Bank i Winnemucca i Nevada på respengar drog de till Patagonien via New York City och Buenos Aires.
Här uppges de bland annat ha bott i en liten stuga i Cholila, en bit från El Bolsón, vid Andernas fot i västra Patagonien.
Bruce Chatwin sökte upp deras stuga i slutet av 1970-talet och gav den kultstatus som udda turistmål. Men vad som hände de nordamerikanska banditerna lyckades han inte klarlägga. Där suddar åren ut konturerna av verkligheten.
Ett spår är att Cassidy och Sundance egentligen var Evans och Wilson som uppges ha dödats av polisen i Patagonien och begravts i Rio Pico, men där Cassidy också sägs ha undkommit och rest hem. Robert Redford träffade, enligt en artikel i National Geographics, Butch's syster i Utah som hävdade att hennes bror överlevt Sydamerika, flyttat hem och levt som en laglydig medborgare till sin död på 1930-talet.
Wikipedias uppgift att det var Sundance Kid (Harry Longabaugh) som överlevde och reste till USA är mer osäker.
Det andra spåret är att de flyttade vidare till Bolivia och mötte döden i San Vicente, á la filmen. Då skulle de ha kallat sig Maxwell och Boyd. En utgrävning 1991 och ett DNA-test på kropparna sägs utesluta att det rör sig om de berömda rånarna. Även det resultatet anses idag osäkert.
Jag besökte aldrig den lilla stugan i Cholila, men njöt av det storslagna landskapet, under min resa i Patagonien i oktober 2009. I min bok Den falske ingenjören finns ett avsnitt om Oscar från Malmö som var kommissarie i Sarmiento i Chubutprovinsen och en av de som jagade yankeebanditer i början av 1900-talet.
Herrarna fortsätter fascinera.
Hittade nu på morgonen en länk på SR till ett inslag av Lena Bejerot, som besökte huset och gjorde ett reportage för Godmorgon Världen, för jämnt ett år sedan. Du hittar det på SR:s hemsida. Jag reagerar över hennes slarviga, och dessutom helt felaktiga, beskrivning av Cassidy och Sundance som "de fräsiga storstadsrånarna" - det var ju faktiskt precis tvärtom, de var lantisar som levde och verkade i Västerns småstäder. Bland annat gömde de ju sig i klassiska banditnästet Hole-in-the-wall i Wyomings mest otillgängliga del, rånade tåg på vischan eller letade upp banker i småstäder. På slutet av radioreportaget tar jag mig för pannan då Lena Bejerot berättar hur hon klampar runt i huset och stjäl en kaffekanna, som hon inbillar sig kan ha tillhört bovarna. Oavsett vems kaffepannan kan ha varit så är det riktigt dålig stil, rent av beklämmande, Lena Bejerot.
Att dessutom skryta om det i radio är ju direkt korkat.
Poff - sade förtroendet...

Etiketter: argentina usa

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln