Gynne och Evert

Tillsammans med vännen Niclas stod jag för snart två år sedan i ett litet taxikontor på den dammiga huvudgatan i hålan Coronel Brandsen, mitt på argentinska Pampas, och sjöng ”Samborombon, en liten by förutan gata…” för att få taxichaufförerna att förstå varför de skulle köra oss till just Samborombon.
Det var ett näst intill hopplöst företag. Inte minst eftersom jag hade lämnat kartan, där det var utsatt en by med det legendomspunna namnet, på köksbordet i Buenos Aires.
Det slutade med att vi fick nöja oss med en bensinmack på motorvägen strax invid floden Samborombon.
Fast byn ska finnas.
Förre chefredaktören på tidningen VI, Göran Gynne, ger nu ut ett praktverk om Evert Taube i Argentina, Du furste av det väldiga Pampas (Norstedts) och där besöker han den där lilla hussamlingen som vi aldrig nådde fram till. Byn har dock blott namnet gemensamt med Taubes Samborombon. Carmencita bodde istället i Cerro de la Gloria, och det är inte ens säkert att Taube någonsin besökte den där felplacerade byn.
Tidningen VI har alltid omhuldat nationalpoeten och Gynnes kartläggning av Taubes fem år i Argentina ligger inte långt efter den insats som svenska lantmätare en gång gjorde då gränsen till Chile stakades ut i Patagonien.
Ledigt, men informativt, lotsar han oss genom barernas Boca i Buenos Aires, över Pampas diken, till ”las sierras” vid Córdoba. Ständigt ledsagad av poeten och äventyraren Taube. Det vimlar av hänvisningar till de böcker där Taube själv skrivit ned sina hågkomster från åren i Argentina, eller anekdoter från någon av hans egna berättelser vid något av återbesöken han gjorde med tidningen VI eller TV.
Det är massor av bilder, utdrag ur dokument, kartor, teckningar och brev. Allt paketerat i en läsarvänlig och fräsch layout. Är man nyfiken på vad Taube gjorde i Argentina, så är detta det slutgiltiga verket. Inget tvivel om det.
Mer kommer aldrig att behöva sägas.
Gynne passar också på att kort berätta om brasiliensvenskarna och hur de tog sig till Misionesprovinsen. Han hinner som hastigast kommentera Boca Juniors blågula fotbollsdress. Gott så.
Fokus ligger ändå på detta Pampas.
För svenska öron har Evert Taube skapat ett romantiskt skimmer som får Pampas att bli någonting alldeles extraordinärt. Ett skimmer som krackelerar och blir fullständigt oförklarligt när man åker bussen tvärs över de enorma slätterna, och möter en aldrig sinande ström av boskapsbilar som med sin brölande last är på väg mot huvudstadens slakterier. Det är mil efter mil med trista betesmarker. Mil efter mil av trista staket. Mil efter mil av trista kraftledningar. Mil efter mil av trista diken. Fullkomligt platt. Ungefär som om man skulle ta tag i Skåne kring Lövestad och dra ut det i det oändliga.
Tur att poeten Taube var på Pampas och gav oss en annan bild. Han var inte trist.

Kristianstadsbladet 2011-11-10
 

Etiketter: argentina

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln